Dagens insats...

Hur irriterande är de inte att bli väckt av telefonen? Den ringer å ringer å slutar liksom aldrig...när man sen springer upp å svarar så är de konstapeln...Mysigt när man svarar så där halv irriterat...Oj...bara att vara trevlig. Är de några jag har respekt för så är de poliser. Tycker faktiskt att dom gör ett jättebra jobb...men måste dom göra de jobbet 8.45 när jag sover?

Så nu har jag fått berätta om vad jag visste om i lördags, när min kompis pappa blev överkörd av en kompis till oss. Jag har inget att dölja men genast så blir man nervös...varför blir man de? Jag sa vad jag visste å att jag hade hjälpt honom ut från stället vi var på. Han var ju såå full å påverkad så han kunde inte få på sej jackan. Men jag hjälpte honom... Inte faan kunde jag veta att idioten hade bilen utanför å skulle åka å köra över Roger! I början hade jag måttliga skuldkänslor men jag visste verkligen inte att han skulle köra bil...så nu har dom lagt sej lite. Tony säger att jag inte kan tänka så...de är hans val att sätta sej i bilen å köra.

Nu har jag iallafall gjort mitt...klart att jag berättar vad jag vet! Nu hoppas jag verkligen att Tonys pappa Roger blir friskt och inte får några men från detta.

over and out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback