Hemsk kväll
Vi sitter här och ska göra oss klara för att gå ut. Jag å två tjejkompisar är på g igen. Jag ser att de står en ambulans på andra sidan gatan...tillslut hör jag helikoptern. Va händer?! Fick en klump i magen direkt...min gamla jobbarkompis bor i den längan...säg inte att något har hänt henne eller hennes son bara...
De kommer förbi en granne som berättar att de är hennes man som har ramlat ner för en stege. De var ganska allvarligt sa han. Jo de förstod jag ju kanske me tanke på helikoptern.
Hon är helt själv...har inga vänner här riktigt utom mamma och mej. Jag hade drukit en grogg och kände att de här får faktiskt mamma ta. Jag är sämst på att trösta folk...vet inte hur man ska göra. Känner mej bara super dum.
Mamma kom hit och vi gick dit en sväng...när vi är där ringer dom och säger att han inte klarade sej. Naturligtvis bryter hon i hop...mamma pratar vidare med läkaren. Där sitter jag och försöker bara finnas där liksom...hon är utlänning från början och börjar därför skrika på sitt hemspråk. Jag fattar ju inget vad hon säger. Mamma kommer in...vi måste ringa deras äldsta son...Hon klarar inte detta själv...jag får snällt ringa upp honom och berätta vad som har hänt. Har aldrig behövt göra något så jobbigt...Hur säger man de på ett bra sätt? Jag känner honom inte alls...han har bott mycket utomlands så jag har typ träffat honom snabbt två gånger. Han tog de jättebra och han förstod att han behövde komma hem. Han frågade direkt hur de var me lillebror... Lillebror är 14 år och har haft de jättejobbigt tidigare...jag sa att vi inte hade berättat för honom än.
Där kom nästa jobbiga grej...Hur hemskt är de inte att få höra detta? Jag och mamma stanna kvar i vardagsrummet så gick mamman upp och berätta detta. Hemskt... Hur kan de hända?
Varför händer de sånt här ? Nu sitter han utan sin pappa...med en bror som han avgudar långt nere i skåne.
Nu kommer allt runt om oxå...nu ska här ringas begravningsbyrån osv. Jag kan inte sånt...de får mamma hjälpa till med. Antaligen så kommer sonen från skåne hit i kväll...han får ta hand om allt sånt. Hon vet att hon kan ringa om de är något. När som helst...
Jag tänkte att jag ska gå dit en sväng i morgon. Mamma är där nu och nu kom precis en vännina till henne från Skövde.
Varför insåg jag inte bara att jag skulle stanna hemma? Utekvällen blev ju inte så bra...jag var otrevlig mot i stort sett alla...jag va bara chockad. De var bara en kille som fick mej att le...han vet hur han ska få mej glad. Riktigt kul kille...synd att man inte träffar honom oftare bara. Vilken kväll...
De kommer förbi en granne som berättar att de är hennes man som har ramlat ner för en stege. De var ganska allvarligt sa han. Jo de förstod jag ju kanske me tanke på helikoptern.
Hon är helt själv...har inga vänner här riktigt utom mamma och mej. Jag hade drukit en grogg och kände att de här får faktiskt mamma ta. Jag är sämst på att trösta folk...vet inte hur man ska göra. Känner mej bara super dum.
Mamma kom hit och vi gick dit en sväng...när vi är där ringer dom och säger att han inte klarade sej. Naturligtvis bryter hon i hop...mamma pratar vidare med läkaren. Där sitter jag och försöker bara finnas där liksom...hon är utlänning från början och börjar därför skrika på sitt hemspråk. Jag fattar ju inget vad hon säger. Mamma kommer in...vi måste ringa deras äldsta son...Hon klarar inte detta själv...jag får snällt ringa upp honom och berätta vad som har hänt. Har aldrig behövt göra något så jobbigt...Hur säger man de på ett bra sätt? Jag känner honom inte alls...han har bott mycket utomlands så jag har typ träffat honom snabbt två gånger. Han tog de jättebra och han förstod att han behövde komma hem. Han frågade direkt hur de var me lillebror... Lillebror är 14 år och har haft de jättejobbigt tidigare...jag sa att vi inte hade berättat för honom än.
Där kom nästa jobbiga grej...Hur hemskt är de inte att få höra detta? Jag och mamma stanna kvar i vardagsrummet så gick mamman upp och berätta detta. Hemskt... Hur kan de hända?
Varför händer de sånt här ? Nu sitter han utan sin pappa...med en bror som han avgudar långt nere i skåne.
Nu kommer allt runt om oxå...nu ska här ringas begravningsbyrån osv. Jag kan inte sånt...de får mamma hjälpa till med. Antaligen så kommer sonen från skåne hit i kväll...han får ta hand om allt sånt. Hon vet att hon kan ringa om de är något. När som helst...
Jag tänkte att jag ska gå dit en sväng i morgon. Mamma är där nu och nu kom precis en vännina till henne från Skövde.
Varför insåg jag inte bara att jag skulle stanna hemma? Utekvällen blev ju inte så bra...jag var otrevlig mot i stort sett alla...jag va bara chockad. De var bara en kille som fick mej att le...han vet hur han ska få mej glad. Riktigt kul kille...synd att man inte träffar honom oftare bara. Vilken kväll...
Kommentarer
Trackback