Otroligt

Trodde ju att man skulle få lite information nu...nehe...jag och Rasmus satt och spela spel. En annan mamma kom fram och prata lite....som tur va...hon hade även en äldre son så hon visst vad som händer. Men hon tyckte oxå att de var väldigt dåligt me information. Ingen sa något...tillslut frågade jag hur länge de är tänkt att man ska vara kvar?
De fick man bestämma själv svara dom...jaha...men ni kanske vill följa med att äta? Så de gjorde vi...sen då? Ingen sa något...jag fick nog. Nu går vi hem...

Så nu är vi hemma. Jag hoppas innerligt att de blir bättre nästa vecka när de är skolan som gäller. Man vill ju gärna veta vad som händer. Nu vet jag inget...Jag klarar mej faktiskt....men jag tänker lite på min vän som har ett barn som behöve lite mer uppmärksamhet. Hon hade redan jätteont i magen...hur ska de gå för dom?!

Hon ringer säkert sen när de har kommit hem. Stackars henne...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback