Konstigt att vara glad
Även om jag vet att dom kommer hit för att gå på Pappas begravning så känns de underbart att dom kommer. Jag pratar förstås om våra vänner i Umeå. Jag har inte träffat barnen, om man nu kan kalla dom så, på tre år tror jag. Föräldrarna tar in på hotell och jag ska ha mina tre killar här. De ska bli så skönt att dom är här genom begravningen...jag lär ju behöva dom.
dom är sååå underbara....önskar att folk som jag verkligen bryr mej om kunde bo lite närmare. Eadaoin är oxå underbar och kommer över för att vara med mej när de kommer vara jobbigt. Ska bli underbart...synd bara att de är av denna andledningen som jag får träffa alla.
Är nervös för att begravningen inte kommer bli som jag har tänkt mej.... Jag och bror fick planera hela grejen själva...mamma orkade inte följa med till begravningsbyrån så vi styrde upp allt. De är hur mycket som helst som ska ordnas. Först dödsannonsen...man ska välja vers och kolla kyrka och präst osv.
Sen kommer de lite jobbigare...man ska välja kista och urna...Pappa hade bestämt sej för att bli kremerad. Vi skulle komma överens om de oxå men vi var ganska enade tror jag. Daniel säger att jag körde över honom på något ställe...men hade de varit viktigt för honom så hade han aldrig låtit mej köra över honom. Man ska välja hur korten ska se ut i kyrkan...de fick broder igenom sin vilja...jag hade velat ha ett med en enkel ros. Pappa köpte alltid rosor till mej när jag fyllde år...så de förknippar jag liksom me pappa lite. Men bror valde en fin bild över en skärgård och de är ju pappa de me...de blir skit bra säkert.
Sen ska man bestämma all musik i kyrkan...om de ska läsas något speciellt för honom. Ja de är hur mycket som helst...mamma hade aldrig klarat av de...de gjorde knappt vi ju.
Är dock lite orolig för vad mamma kommer tycka...har berättat för henne vad vi har valt men de känns konstigt att hon inte var med å bestämde. Men hon ville ju att vi skulle sköta de å de har vi gjort....
De blir nog bra! Pappa hade varit nöjd!
dom är sååå underbara....önskar att folk som jag verkligen bryr mej om kunde bo lite närmare. Eadaoin är oxå underbar och kommer över för att vara med mej när de kommer vara jobbigt. Ska bli underbart...synd bara att de är av denna andledningen som jag får träffa alla.
Är nervös för att begravningen inte kommer bli som jag har tänkt mej.... Jag och bror fick planera hela grejen själva...mamma orkade inte följa med till begravningsbyrån så vi styrde upp allt. De är hur mycket som helst som ska ordnas. Först dödsannonsen...man ska välja vers och kolla kyrka och präst osv.
Sen kommer de lite jobbigare...man ska välja kista och urna...Pappa hade bestämt sej för att bli kremerad. Vi skulle komma överens om de oxå men vi var ganska enade tror jag. Daniel säger att jag körde över honom på något ställe...men hade de varit viktigt för honom så hade han aldrig låtit mej köra över honom. Man ska välja hur korten ska se ut i kyrkan...de fick broder igenom sin vilja...jag hade velat ha ett med en enkel ros. Pappa köpte alltid rosor till mej när jag fyllde år...så de förknippar jag liksom me pappa lite. Men bror valde en fin bild över en skärgård och de är ju pappa de me...de blir skit bra säkert.
Sen ska man bestämma all musik i kyrkan...om de ska läsas något speciellt för honom. Ja de är hur mycket som helst...mamma hade aldrig klarat av de...de gjorde knappt vi ju.
Är dock lite orolig för vad mamma kommer tycka...har berättat för henne vad vi har valt men de känns konstigt att hon inte var med å bestämde. Men hon ville ju att vi skulle sköta de å de har vi gjort....
De blir nog bra! Pappa hade varit nöjd!
Kommentarer
Trackback