L i s a

Pappan dök upp på sitt första möte någonsin när de gäller Rasmus. Tänker inte på något sätt prisa honom för de. Sånt gör man som föräldrar! Man går på alla möten som gäller barnen/barnet!

Hur som helst så kom han idag... Jag var orolig för hur de skulle gå. Men de gick ganska bra... Jag störde mej som faan på hans sätt bara... Han ville förklara för dom hur dåligt han har mått osv. vilket jag inte bryr mej om ett skit. Han mådde ju nu såååå bra med sin sambo å hans liv var mycket bra. Lalalalala... Hos honom är Rasmus inte så här... Hos honom sover han minsann... Om han inte somnar så går dom ut å går en sväng... Osv. Han ville så gärna få sej själv att framstå som om han vore sååå mycket bättre än mej. Bullshit säger jag bara!!

Tror dock att dom kunde se igenom hela den falska fasaden. Hoppas de iallafall... Eller va faan jag skiter i vad dom tycker om honom. Dom är där för att hjälpa Rasmus å ingen annan!! Så han kan sitta å tror att folk kommer tycka synd om honom om han vill!
Buhu!!

Ångrar bittert att jag vald honom som pappa till min underbara Rasmus. Tänk va skönt de hade varit om man hade fått göra om allt...men ändå få samma barn i slutändan ändå!! De är nog min största dröm!

När han sen började prata om att han å hans SAMBO skulle försöka fixa så att dom kunde ha Rasmus varannan vecka så höll jag på att dö... Men då avbröt specialpedagogen honom å sa att de är en sak som ni får ta senare när ni är själva! Gött att dom fick tyst på honom iallafall!

Så alla ni som är osäkra på att skaffa barn med eran kille, tänk å TÄNK! Ni har inte bråttom heller! De är ingen dans på rosor att vara själv med barn eller att man inte kommer överens som föräldrar. Sen är de klart att de finns folk som klarar de jättebra... Men grattis till dom då!!