L i s a

...me en kram från Stockholms killen heller....men de är ju en bit att åka bara för en kram :) SUCK !!

Ska snart åka mot Skövde för att hämta henne...Gud så kul de ska blir å träffa henne igen. Vi ska sitta å tjata lite och käka kräftor. Ska bli skit skönt och kunna berätta allt som har hänt de sista...

Nu är de bara att hoppa in i duschen...sen är de bara att sätta sej i SAABen och köra!

Tjoho!!

I dag kommer hon hit...TJOHO !! De ska bli sååå kul och vi har massor att prata om. Hon hade dock glömt alla korten från hennes hus. Jag som är så sugen på att se hur de har blivit...men hon lovade att försöka maila över korten så fort som möjligt när hon kommer hem.

I kväll ska vi bara ta de lugnt...ska köpa hem lite kräftor och vitlöksbröd. Här ska frossas är de tänkt. Kanske bäst att åka in å köpa de nu då innan jag börjar me städningen. Annars kanske dom tar slut...de vore ju inte kul alls nu. Måste ju handla hem lite så de finns något hemma när hon kommer hit.

ÅHHHH va jag längtar då! Kan de inte bara bli kväll nu då....

Jag var i dag me på begravningsbyrån...dom ville att Krysyna skulle hitta någon låt som han tyckte om som man kunde spela i kyrkan.

När vi hoppade in i min bil fick hon syn på Elvis som sitter så snällt i bilen..."Gillar du oxå Elvis sa hon?"

OM jag gör...jag är helt såld. De gjorde tydligen hennes man oxå...skit bra tänkte jag...Elvis sånger kan jag hitta bland. Så nu ska jag bränna ner en skiva till henne me lite Elvis låtar som passar sej i en kyrka...

Hoppas hon hittar något hon tycker om....

Me like a LOT!

Inte för att jag är så bra själv...men mamma. En engelskman hade kommit in och velat köpa en korv me bröd. Han hade väl mest pekat för han såg nog att mamma såg ut som en kvinna som inte kan engelska.

- Åh, you meen a "sisser"?! Säger min mamma.....hjälp mej någon!!!

Kunden kollade på mamma och nicka lite tveksamt... Hon tänkte säga sausage men fick fram något som hon tyckte lät lika bra. Shit va pinsamt... Hon kunde inte tänka sej att säga HOT DOG elle?? Jäkla tur att Eadaoin förstår all svenska så mamma slipper göra bort sej mer....

Idag var jag tvungen att gå upp kvart i nio...å de va skitsvårt tyckte jag...Frågan är hur de ska gå på måndag när de är dax att gå upp senast kl 7. Shit...de kommer gå så där bra va??

Hatar att gå upp tidigt....

Nu har mitt extra barn åkt hem...känns nästan lite tomt. Min kusin har en dotter som är ett år äldre än min son. Dom leker jättebra ihop och är oftast som syskon. Dom kan ryka i hop men sen är dom där och tröstar varandra om de händer något.

I går blev tjejen lite lessen för hon ville inte sova själv i sängen...efter lite gnäll från mej så gick Rasmus snällt dit och la sej. Efter 10 minuter sov dom...dom var sååå söta och jag önskar att jag hade haft en kamera. Dom låg så snällt och sov...mina änglar!

Någon sa snabbt till Rasmus att passa på att sova brevid tjejen nu...när du blir vuxen är de ingen som tjatar på dej direkt. Sant...så sant. Men jag skulle kunna tjata nu....jag tycker fortfarande att alla har rätt att sova sked...men tydligen inte jag. Snyft....

Min underbara vän har verkligen ett problem...hon har TRE killar som hänger efter henne. Vilket problem va?? Jag skulle vara skit glad om jag hade de problemet...men jag är liksom inte som henne heller. Hon lyckas alltid träffa en ny. Jag är nog mer otrevlig mot nya killar tror jag...de kanske är därför jag aldrig träffar någon ny. Hon byter ofta nummer me dom å så...har typ aldrig hänt mej... men någon gång ska man väl börja antar jag. Då kanske jag oxå får hennes lyxproblem... De skulle ju inte vara fel... Men va faan är de så kul då...de kanske är skit jobbigt ju!

Nja...de tål att tänkas på. Kanske bäst att fortsätta vara otrevlig...elle??

Mitt ex hade lånat en av mina gamla telefoner...nu när jag tappade min egna hade jag velat ha den. Men nehe...han hade ju den så jag fick glatt låna en tegelsten av en annan kompis. Tack Birdi! Men nu pratade jag me exet å då visade de sej att han inte använde min telefon längre...fråga mej inte hur länge han har haft en annan för de vet ingen... Men nu ska jag iallafall få tillbaka min telefon! Tjoho...allt är bättre än den där hemska mobilen som jag har nu. Den väger ca 40 kilo och är jätte jobbig. Så nu vill jag slänga mej i bilen och få min telefon. Men nu får jag vänta tills i morgon när jag lämnar lillen där.

de känns som dagen innan julafton...

Jag vet inte hur många gånger jag har sagt till mitt barn att han måste lägga tillbaka filmerna i sitt fodral. Han har över 40 dvd filmer och hälften går inte att titta på för att han inte lägger tillbaka dom. Ett tag tog jag alla filmer så han inte kunde ha dom på sitt rum...för varje film han tog in på sitt rum var han tvungen att lägga tillbaka den andra först. De sitter liksom alltid en film i hans dvd. De gick bra ett tag och jag tänkte att han nog hade lärt sej...men inte de. Nu ligger de skivor över allt där inne.

Nu kom mormor och hämtade honom för att dom skulle åka och köpa skolväska. Då är de dax för mej att ta å göra ett röjande i hans rum. Han är lite lätt bortskämd lillen me...i går kom hans morbror me ett x-box som han tyckt kunde var hos honom lika gärna för han spelade inte så ofta längre...så nu är de ännu mer jävla skivor att hålla ordning på. De är lika bra jag röjer nu innan han kommer hem.

Hur ska man få honom att förstå?? De kostar pengar att köpa saker...han förstör allt som kommer i hans väg känns de som i bland. Får han något nytt...en liten billig grej...så lovar jag att den är trasig innan dagen är över. De känns så tråkigt när han bara förstör... Visst en 6 åring kanske inte kan förstå att de kostar pengar å att pengar inte växer på träd...men han borde ju faktiskt börja förstå elle?

Så nu ska mamma Lisa tänka ut något så han börjar förstå. De kanske är dax att börja me de här me veckopeng och att han får spara i hop sin egna saker elle? Hur mycke är rimligt att ge till en 6 åring i veckan då? Ska han få extra om han sköter sitt rum...bäddar lite lätt och håller ordning kanske? Här ska sättas regler...nu får de bli ordning i torpet...sen är de ju dock upp till mej att se till att jag inte börjar slarva me honom...inte sticka till något vid sidan om. Detta blir nog svårast för mej är jag rädd...men nu ska de ske!!

Nu ringde dom från fritids precis...hon hade sett att jag sitter å betalar för fritids även om han inte kommer att gå där nu. Om jag säger upp de så är de senare inga problem säger hon att komma in igen...men jag tvivlar ändå. Jag har inget jobb på G men jag söker för fullt och jag vill inte att de ska börja krångla om jag får ett jobb sen. Då vill jag att han ska kunna hoppa rakt in på fritids...

Så nu vet jag inte hur jag ska göra...de behövs ju alla pengar som finns men samtidigt vill jag inte riskera platsen heller... De handlar bara om några hundra lappar i månaden...men alla som är ensamma med barn vet att de kostar att leva själv. Man har aldrig pengar över till sej själv och man sätter barnet i första hand. Nu är de dax att köpa nya kläder me....lillen har verkligen sträckt på sej i sommar...alla byxor är typ för korta...å de är vidrigt me korta byxor. Så här behövs handlas vill jag lova...

Men hur som helst så var de väldigt gulligt av personalen att ringa mej och berätta att de finns en möjlighet att spara lite pengar. Gulligt!!

Hon ringde och väckte mej för att hon hade sett ett jobb som jag skulle söka. De känns såå skönt när ens kompisar tänker på en såååå mycket så att dom kollar jobbannonserna åt en.

Jobbet verkade skit intressant och jag satte mej och skrev en ansökan direkt. Nu hoppas jag bara att hon kan hjälpa mej med att skriva ut den oxå...har ingen skrivare längre sen mamma tog tillbaka sin.

Men de gör hon säkert...hon brukar vara snäll och hon vet hur trött jag är på att gå hemma så hon hjälper mej gärna när de dyker upp ett jobb. När jag jobbade på mitt förra jobb så behövde jag barnvakt jätteofta och hon ställde snabbt upp.

Tack BEA för att du är såå snäll hela tiden. Känns som jag aldrig gör något sånt för dej dock...men de är bara att ringa så hjälper jag dej när jag kan.

Kramelikram

Nästan så jag är på väg in och väcka lilleman...han är grym på att döda di små asen. Finns de något som är mer irriterande än dessa flugor när man ska sova?? Dom är ju så grymt envisa...de kvittar ju hur mycket jag ligger och viftar me armarna...jag får aldrig död på dom.

Jag bli vansinnig...å asen verkar tycka mycket om min psoriasis me för dom sätter sej alltid på benen eller armarna. Vad vill dom elle? Den är ju bara dumma...å så grymt snabba! Åhhh va jag hatar dom!!

Dax att väcka lillen å säga att mamma inte kan sova för de är massa dumma flugor överallt. Tror ni han kommer tycka att jag är knäpp eller??

På torsdag ska jag följa med Krystina till begravningsbyrån. Jobbigt eller? Jag har aldrig varit på en sådan tidigare...tänk om dom bara skriker liksom. Jag är ju sämst på att trösta...men antagligen kommer jag att få vara mest stöd åt sonen. Han är 14 år och har haft de riktigt tufft tidigare...detta är jättesvårt för honom naturligtvis. Men de är väl bara att finnas där...

Antar att jag snart måste gå på en begravning me...jobbigt jobbigt jobbigt!

Jag är glad att jag kan hjälpa till på något sätt så de är bara att härda ut. Tror ändå att hon kommer må bättre när allt de här har lagt sej lite. Hon kanske får ett liv nu för första gången på länge. De är hon verkligen värd. Hon är urgullig och alltid snäll och go. Hon är värd de bästa!

I kväll satt vi här och spela kort. En kompis var med som är polis...vi kom naturligtvis in på hans jobb och jag berättade att jag skulle vittna om någon vecka...jag har varit jättenervös över detta och jag skulle helst slippa om jag är ärlig. Men de kan jag inte tydligen...

Men de var riktigt skönt att få prata me honom. Han berättade lite om vad dom kommer fråga och hur de går till. Jag är inte nervös för att berätta vad jag vet...men jag tycker de känns jobbigt att sitta i rättsalen. De är nog de som är jobbigast. Jag vet inte om de är bakom lykta dörrar elle va de heter elle om de kommer sitta massa folk där som jag känner.

Men de är väl bara att säga de jag vet. Mer än så kan jag ju tydligen inte göra. Men de känns konstigt att sitta och prata så om en kille som man vet vem de är och som man har pratat en del med tidigare. Men men...de är bara att göra de antar jag. De går väl snabbt förhoppningsvis....

Väldigt nervös är jag....

Alla har en dröm antar jag. Min är att hitta den rätte och skaffa mej de där typiska svensson livet. Jag är såå sugen på de...speciellt efter kvällen i går.

Vi va hemma hos Fröken å skulle grilla. Alla vänner var dit bjudna...massa par med deras nya söta bebisar och nya hus. Jag önskar att jag oxå vore där...visst jag har kul me mitt liv nu me...men jag längtar tills de blir som i min dröm. Jag vill ha många barn har jag kommit på de sista....inte massor kanske men ett par till... Tror att jag kommer uppskatta barn mer denna gången...har liksom mognat till lite sen sist.

Men de är väl bara fortsätta att drömma!!

Trodde ju att man skulle få lite information nu...nehe...jag och Rasmus satt och spela spel. En annan mamma kom fram och prata lite....som tur va...hon hade även en äldre son så hon visst vad som händer. Men hon tyckte oxå att de var väldigt dåligt me information. Ingen sa något...tillslut frågade jag hur länge de är tänkt att man ska vara kvar?
De fick man bestämma själv svara dom...jaha...men ni kanske vill följa med att äta? Så de gjorde vi...sen då? Ingen sa något...jag fick nog. Nu går vi hem...

Så nu är vi hemma. Jag hoppas innerligt att de blir bättre nästa vecka när de är skolan som gäller. Man vill ju gärna veta vad som händer. Nu vet jag inget...Jag klarar mej faktiskt....men jag tänker lite på min vän som har ett barn som behöve lite mer uppmärksamhet. Hon hade redan jätteont i magen...hur ska de gå för dom?!

Hon ringer säkert sen när de har kommit hem. Stackars henne...

Om en liten stund är de dax att gå till fritids för att hälsa på lite. Nu känns de verkligen att han börjar bli stor killen... Om en vecka kommer han gå sin första skoldag!! Ojojoj...hur gick de här till eller?

Alla vänner som precis har fått...se till att njuta av den tiden...den går över för snabbt.

Nu ska vi göra oss fina här så vi kan kila iväg sen.

Regnet öser ner och de åskar så mamma Lisa är lite rädd. Vart är den där kroppen som ska hålla om en i detta vädret? Kanske får ringa hit någon som kan komma och kram mej...vart är Mikaela när man behöver henne?? Hjälp...

Vi sitter här och ska göra oss klara för att gå ut. Jag å två tjejkompisar är på g igen. Jag ser att de står en ambulans på andra sidan gatan...tillslut hör jag helikoptern. Va händer?! Fick en klump i magen direkt...min gamla jobbarkompis bor i den längan...säg inte att något har hänt henne eller hennes son bara...
De kommer förbi en granne som berättar att de är hennes man som har ramlat ner för en stege. De var ganska allvarligt sa han. Jo de förstod jag ju kanske me tanke på helikoptern.

Hon är helt själv...har inga vänner här riktigt utom mamma och mej. Jag hade drukit en grogg och kände att de här får faktiskt mamma ta. Jag är sämst på att trösta folk...vet inte hur man ska göra. Känner mej bara super dum.

Mamma kom hit och vi gick dit en sväng...när vi är där ringer dom och säger att han inte klarade sej. Naturligtvis bryter hon i hop...mamma pratar vidare med läkaren. Där sitter jag och försöker bara finnas där liksom...hon är utlänning från början och börjar därför skrika på sitt hemspråk. Jag fattar ju inget vad hon säger. Mamma kommer in...vi måste ringa deras äldsta son...Hon klarar inte detta själv...jag får snällt ringa upp honom och berätta vad som har hänt. Har aldrig behövt göra något så jobbigt...Hur säger man de på ett bra sätt? Jag känner honom inte alls...han har bott mycket utomlands så jag har typ träffat honom snabbt två gånger. Han tog de jättebra och han förstod att han behövde komma hem. Han frågade direkt hur de var me lillebror... Lillebror är 14 år och har haft de jättejobbigt tidigare...jag sa att vi inte hade berättat för honom än.

Där kom nästa jobbiga grej...Hur hemskt är de inte att få höra detta? Jag och mamma stanna kvar i vardagsrummet så gick mamman upp och berätta detta. Hemskt... Hur kan de hända?

Varför händer de sånt här ? Nu sitter han utan sin pappa...med en bror som han avgudar långt nere i skåne.

Nu kommer allt runt om oxå...nu ska här ringas begravningsbyrån osv. Jag kan inte sånt...de får mamma hjälpa till med. Antaligen så kommer sonen från skåne hit i kväll...han får ta hand om allt sånt. Hon vet att hon kan ringa om de är något. När som helst...

Jag tänkte att jag ska gå dit en sväng i morgon. Mamma är där nu och nu kom precis en vännina till henne från Skövde.

Varför insåg jag inte bara att jag skulle stanna hemma? Utekvällen blev ju inte så bra...jag var otrevlig mot i stort sett alla...jag va bara chockad. De var bara en kille som fick mej att le...han vet hur han ska få mej glad. Riktigt kul kille...synd att man inte träffar honom oftare bara. Vilken kväll...

Nästa helg kommer att bli sååå kul...Min kära vän från Irland kommer hit...Eadaoin. De ska bli så kul att träffa henne igen. Hon var här förra året i mars-april och nu kommer hon igen. De är alltid lika kul att träffa henne. Hon är alltid glad och lika snäll.

De ska bli kul att alla mina nya vänner får träffa henne me....dom har undrat vem de är jag pratar om. De kommer även underlätta lite för henne när jag pratar om dom hela tiden. Nu kommer hon ju veta vem de är pratar om.

Så kul att hon kommer hit...Rasmus längtar redan. Så nu blir de till att träna honom på engelska i veckan. Hårdträning här...stackare. Men de är på tiden han lär sej...

I kväll blir de torgkrogen för mej å mikaela...vi har sagt att vi ska ta de lugnt men jag vet ju hur de kommer att bli me de! De kan bli kul...

Tjoho...idag kommer de bli en bra kväll känner jag. De ska bli underbart!

De kan jag störa mej på något sååå in i helvete...Jobbar man med ett servieyrke så måste man vara trevlig hela tiden...HELA tiden. Man ska hjälpa sina kunder på bästa sätt....

Ringde till Telenor för att få ett kvitto utskrivet....Men de kunde man inte få...VA?? Klart dom har kvitto sparat...de har alla företag. Nej då måste jag ringa just den butiken där jag köpte den...de kan jag köpa...men tjejen som satt på kundtjänst visste inte va dom har för nummer. Men herregud...de är ju för faan deras butik. Hon sa att de inte fanns att få tag på...nehä...hur ska jag få tag på de då? De visste inte tjejen...nu va jag arg och blev otrevlig...jag sa att de borde ju hon för faan ha. Tillslut la jag på utan att säga tack...skit sur.

På hitta.se hittade jag sju butiker i göteborg...bara att börja ringa då. Någon av dom måste ju ha numret till den butiken i femman huset. Kom till en jättetrevlig tjej på kundtjänst igen...för jag fick inget svar...hon va trevlig och då är jag naturligtvis oxå jättetrevlig. Hon kopplade mej till en annan butik där jag fick prata me Micke...urtrevlig kille som hittade numret direkt. Men naturligtvis svarade dom inte...så nu ligger jag å väntar på att dom ska ringa upp mej....allt detta krångel för ett jävla kvitto!!!

En kille som jag kom väldigt bra överens me på ett av mina jobb har blivit sjuk...Han är urgo och jättebra på alla sätt. Jag har dock inte pratat med honom på ett bra tag... Träffade honom för en månad sen när han satt och fika...pratade lite snabbt bara.

Han har fått cancer och de har nu spridit sej fort. Han har tydligen fått i benmärgen...Jag har inte hört detta från honom själv och jag vet att folk ofta förvränger saker...jag vill ringa till honom men jag kan inte med. De är ju inte så att vi brukar ringa varandra...ett tag kanske vi gjorde de men de var ganska länge sen. Vad gör man?
Jag har hört folk som säger att de värsta folk kan göra är att inte höra av sej...men hur nära måste man vara då? Kan man kanske skicka ett mail till honom...vad ska jag göra??

Smsen fortsatte att komma och tillslut kom frågan...

Ska du ut någon kväll så jag kanske kan få bjuda dej på ett glas rött??

Hmm...va händer? Jag skicka snällt tillbaka att jag dricker inte rött men en vodka redbull går ju alltid ner...då fortsatte de. Jag skrev att jag skulle ut i morgon och då frågade han...Vart ska vi gå då?

Va?! Jo skrev jag snällt igen...VI ska gå till stadt...de finns ju inte så många ställen att gå till i denna stad. Då tyckte han helt plötsligt att vi skulle åka till göteborg och festa...klart jag skulle me tyckte han me...Nej tack...har fått nog av storstäder i veckan skrev jag. Tillslut fatta han nog vinken och sa bara att han tyckte de vore kul om jag ringde någon dag. Säkert...de är inget fel på han...Ser mer än ok ut....men han är inte min typ på något sätt. Han är en kul kille me alldeles för mycket skit runt om. Han har iallafall hållt på me en hel del skit, tror inte att han har lagt av me sånt.

Jag vill ju aldrig vara elak...men jag vill inte bli inblandad isånt och de vet han mycket väl. Visst kan jag sätta mej och ta en öl me honom ut...som vänner....han är snäll och jätte trevlig. Men jag vill inte att han ska tro att de är något mer. Hur gör man då elle? Jag kan inte sånt här....HJÄLP!!

Fick precis ett sms:

Va fin du är...passar de inte att hälsa?

fattar inget...Kollade numret å de visade sej vara en gammal arbetskamrat...Grejen är dock att vi rök i hop för ett par månader sen och jag har inte sett honom sen dess...men han har tydligen sett mej. Jag svarade på messet och skrev att jag sitter hemma så jag kan inte ha missat dej...Då kom de bara "ja nu ja"...va vill han...

Jag blev lite baggig och skrev att jag har inte sett dej sen du skällde ut mej på stadt sist...vi får se vart detta leder....

I dag fyller L år. Hon vill inte ha något me mej att göra men jag tänker skicka i väg ett litet sms iallafall så hon vet att jag tänker på henne och saknar henne.

En annan vän sa till mej att sluta tänka på henne...att jag har klarat mej utan henne tidigare. Jo visst de har jag väl kanske gjort men hon är speciell för mej precis som många andra vänner. De känns svårt att bara glömma henne....eller rättare sagt de går inte! Har försökt....

Skickar ett mess så får vi se vad som händer...

Grattis tjejen om du inte får messet. Grattis på 27 års dagen!!

Nu har jag drömt om sparris hela natten....när jag öppnade kylskåpet så var de bara sparris där...Mardröm. Då skulle jag ta fram makaronerna i skafferiet...vad fanns där om inte sparris. Nu vill jag aldrig mer sova om jag ska drömma om sparris hela tiden.

Nu har jag inte träffat min mormor på nästan två veckor...jag saknar henne så de nästan gör ont. Hon är mitt allt verkligen...hon och morfar. Hon har haft de jättejobbigt ett bra tag och de är inte över än...men nu bor hon själv och tar inte längre hand om morfar. De är jättebra för hon hade inte orkat längre...de var hur jobbigt som helst för henne.

Hon frågade i dag om inte jag skulle åka och hälsa på morfar på hemmet...jag vill inte de men jag lovade att göra de. Jag vet att jag kommer att bryta ihop totalt...men de kanske är lika bra att jag åker dit. De kanske känns bra när jag väl har varit där. Så nästa vecka ska jag åka dit...hoppas bara att jag har någon gullig vän att luta mej emot när jag kommer hem...

Nu ska jag göra mej vacker här så jag kan åka å krama min mormor!